Då kom en av de dagar jag har fasat för! Min födelsedag! Den första dagen som vi firar något utan att mamma är med. Nej, påsk har ju varit men vi brukar inte fira den så speciellt. Vi firade lite i torsdags eftersom syskonbarnen inte skulle vara hemma idag och då kändes det helt okej! Men sedan kom klumpen i magen. Hur skulle jag klara av den här dagen?
Men det har gått bra! Visst finns det en saknad och det har varit annorlunda men det har gått! Syrran och Micke ville komma över och äta. Även min moster dök upp! Dessutom ringde min morbror och grattade! Jag har också fått så många grattis-hälsningar via sms, kort och facebook! Och det känns verkligen som att folk bryr sig! Tack alla! Jag har verkligen behövt alla uppmuntrande ord! Nu har jag firat min 27-årsdag för tjugonde gången. Börjar kännas lite tradigt! Nästa år kanske jag ska fylla 28 istället!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar