lördag 9 november 2019

MovEat

Idag har jag tillbringat hela eftermiddagen med syster och svåger. Vi har varit på ett nytt, spännande och väldigt trevligt evenemang i Norrköping, MovEat! För 399 kronor fick man under drygt 4 timmar fick man smakportioner på 10 olika restauranger. För mig, som aldrig är ute och äter, var det väldigt spännande. Men även för de andra var det nya restauranger.



Vid 12.30-tiden började vi vårt matäventyr på Cabo Taqueria. Där fick vi Limemarinerad vit flundra med chili, mango och koriander. En trevlig restaurang.


Maten var god men lite rinnig. En lätt rätt som nog skulle passa bra som förrätt. Det kändes som om man inte skulle kunna äta så mycket av den.

Sedan blev det Burgers & Bangers. En mysig och trevlig restaurang som jag gärna skulle gå tillbaka till.



Här åt vi Chorizo- och chilipoppers. Väldigt goda, något starka men ett av de bästa smakproverna vi fick.

Vi gick vidare till PIG'N'Hen.  Här åt vi Chicken katsu sando. En rostad formfranska med soyamajo, kycklingmousseline och chiliglaze.


En väldigt god men lite kladdig "smörgås" som var lite efterstark. 

Sedan blev det Härlig Pasta. Det enda stället jag hade varit på tidigare. Här hade jag stora förväntningar på maten. Vi fick fylld pasta med hummer, ricotta och brynt smör. 


Här blev jag tyvärr lite besviken. Pastan smakade inte så mycket. Däremot var brödet väldigt gott när man doppade det i det brynta smöret. Här åt vi på tallrikar av torkade palmblad, lite kul och spännande.

Vi gick vidare till Anima. En väldigt trevlig och inbjudande restaurang. Här serverades Escalivada - rostad aubergine och paprika toppad med riven getost, rosmarinshonung och Kantabriska sardeller.


Den här rätten var smaklös. 

Så var det Pigeon Street. En lite svårdefinierad restaurang. Efter lite googlande fick vi reda på att det serverades street food där. Vi åt överkörd fläsksida serverad med hoisinsås, sticklök, srirachamayo, picklad gurka och rostade jordnötter. Tyvärr blev det bara en suddig bild på maten.


Det här var en god hamburgeliknande mat. Jordnötter gjorde det lite extra gott. Lite kladdigt var det att äta.

Sedan blev det Enoteket. En restaurang som jag hört talas om men inte varit på. Lite mysigt var det att se två hundar som låg i en fönstersmyg inne på restaurangen. Här serverades det "husmanskost" - Långtidsbräserade oxkinder i rödvinsås och potatispuré med tryffelsmör. 


Definitiv eftermiddagens godaste mat. Härlig smak och ett otroligt mört kött som bara smälte i munnen. En trevlig restaurang med vällagad mat.

Högst upp på Kungsgatan låg sedan Eugeniadotters Kafé & Bistro. Här serverades bara vegetarisk mat och jag fick chansen att prova något helt nytt som jag inte ens har hört talas om tidigare - jackfruit. Pulled vegan - barbequesås över marinerad jackfruit, rostade jordnötter och yoghurtsås. Här fick vi också smaka rå morotskaka till efterrätt. Kaféet var litet och vi lotsades in i en närliggande "trappuppgång" där vi på stående fot fick äta vår mat. Kanske inte så trevligt men personal var väldigt trevlig och glad.


Jackfruit var en väldigt trevlig och god smakupplevelse. Jag hade troligtvis gissat på att det var kött jag åt. Däremot var morotskakan inte i min smak.

Näst sista stoppet var på La Uva Tapasbar. Här blev jag besviken. Det var rörigt och personalen verkade mest intresserad av att sälja drycker. Det fanns flera olika sorters tapas men tyvärr fanns det inga skyltar om vad de innehöll och personalen verkade inte ha tid att berätta om innehållet. Man fick välja en men fler kunde köpas till för 20 kronor styck. Jag valde en med någon slags skinka på.


Jo, visst var den god men det hade varit kul att smaka några fler utan att betala extra. Tycker nog att de kunde ha gjort dem mindre och att man kunde ha fått ta flera sorter.

Vi slutade vår vandring på Jolla Chokladmakarna där vi fick Hallonpannacotta, krispig fudgepralin med cookies och jordnötssmör. Här var det väldigt mycket folk. Kan tänka mig att många avslutade med lite dessert.


Här hade jag tänkt mig något annat och blev nog lite besviken. Det var två praliner i en liten mugg. Goda? Ja men jag hade tänkt mig något som skulle blandas och som jag skulle äta med sked!

En trevlig eftermiddag blev det i allafall och jag är lite lagom mätt efter att ha ätit på 10 olika restauranger. Det här är något som jag verkligen kan rekommendera men se till att ha gott om tid. Vi valde den sista avgången 12.30 men kanske hade det varit bättre att börja en timme tidigare.












lördag 2 november 2019

Trött!

Den här veckan har jag varit så otroligt trött. Vet inte om det är mörkret eller om den sista månadens alltför många aktiviteter som har gjort mig trött. De senaste fyra helgerna har jag haft saker inbokade både lördag och söndag. Det är alldeles för mycket. Den här veckan har jag gjort minimalt. Långa promenader, jobb och soffhäng har varvats. Städningen har prioriterats bort under veckan. Jag tror att jag har legat i min säng före 21 varenda kväll den här veckan, förutom måndagen då jag var på en trevlig och givande temakväll om stadga.

Även idag ringde väckarklockan. Soya och jag stack i väg till Söderköping för att titta på vänner som tävlade lydnad.


Lite kallt och ruggigt var det och regnet hängde i luften. Vissa dagar, som idag, känns det som om det aldrig blir ljust.

Det gick bra för Thina som kom 2:a och blev klubbmästare i klass 2. 


Gunilla, Thina och jag passade på att äta lite gott för att sedan gå en liten promenad i Söderköping. Första gången som jag går inne i Söderköping. Någon gång tidigare har jag gått en bit längst med kanalen. Söderköping är en fin liten stad.


På hemvägen från Söderköping stannade jag och handlade. Sedan tog jag tag i lite städning. Badrummet blev rengjord och golven fick en snabbis av dammsugaren. Jag har också tvättat en maskin! Det känns bra att ha fått något gjort. Imorgon blir det en helt ledig dag och om det inte spöregnar blir det en rejäl långpromenad. Kanske milspåret i Sörsjön eller 7 km vid Älgsjön. 





lördag 19 oktober 2019

Ibland blir det fel!

Och så blev det nu! I onsdags hade jag en pigg och superalert hund som studsade vid min sida under träningen. En härlig känsla men det är svårt att få glädjen och energin att bli till koncentration och fokus. Även i torsdags kändes det bra. I går tänkte jag på att jag skulleträna på bärande av föremål inför dagens tävling. Sist, när bärandet var på höger sidan, släppte hon föremålet när jag förde fram handen för att ta det. Då hade vi apportbocken men nu valde vi att träna med den lilla kamprullen. Och där blev det fel! Bärandet var inte alls kul! Ibland tog hon men släppte snabbt när jag böjde mig ner. Vi provade i olika varianter med samma resultat. Hon vill inte bära tills jag säger loss. Det fick bli lite kamp och omvänt lockande och jag fick till några helt okej försök. Vi fortsatte träna inne i går kväll. Hon fick hålla, jag petade och drog innan jag sa loss. Jag tyckte nog att det gick ganska bra men att ta i fart vid sidan gick inte. Det var obehagligt och jobbigt. Nåja, bärande är ju nästan aldrig med på banorna.....

På dagens bana, en riktigt rolig bana, var bärandet med. Bärande av föremål på vänster sida.


Ja, det kanske skulle kunna gå. Men i tävlingssituationen blir det något annat. Soya ville absolut inte ta, varken apport eller kamprulle. Vi busade lite med den och fick ett par bra gripanden innan vi skulle in på plan. Men jag hade nog strulat för mycket med bärandet. Soya var inte alls sugen på att jobba idag utan kändes väldigt ofokuserad. Hon reagerade mycket på alla kroppsrörelser och lyssnade inte på mig. Det blev för jobbigt för henne.

Ja, vi tog oss runt och hon bar kamprullen en liten bit i alla fall. Trodde nästan att vi skulle sluta på minuspoäng men det blev 58 poäng i slutändan. Och jag tar på mig skulden för att det inte blev bättre. Jag kunde inte stötta upp henne idag. Nu vilar vi ett tag men sedan måste vi backa i träningen och hitta nya sätt att få till bärandet. 



söndag 13 oktober 2019

Varför är det så viktigt med titlar?


Så blev det en titel till registrerad på Soya - SE RALLYCH, Svenskt rallylydnadschampionat. Visst är jag stolt över vår championattitel men när jag fick frågan om det är viktigt med titlar började jag fundera. Är det viktigt? Nej, för mig är inte själva titeln viktig men den är en konkret bekräftelse på att vi har presterat på tävling. Att vi har lyckats med vår träning. Jag är ju egentligen ingen tävlingsmänniska men jag tycker att det är kul att träna och tävlingen blir då ett mål för träningen. 

Med Soya är det extra kul att ha lyckats komma så långt. Så många gånger som jag har funderat på om det är för tufft för henne att vara i miljöer och med krav som gör henne osäker. Många gånger har jag gråtit (även om det är ett tag sedan) och funderat över om jag gör henne ont genom att ta med henne till stökiga miljöer. Jag har sett hur jobbigt hon har tyckt att det har varit med publik, domare, skrivare och tävlingsledare men jag har också sett hur glad hon blir när hon lyckas. Hur många gånger har jag inte fått kommentarer om att Soya ser så lycklig ut på plan. Och de kommentarerna stärker mig. Kommentaren från senast rallytävlingen " En hund som ser ut att ha riktigt kul på planen, trevligt att se. Vältränade - jättesnyggt! Bra jobbat!" kändes väldigt roligt att få. Vi har fått bevis på att vår träning har gett resultat. 



Nej, titeln är egentligen inte viktig men himla kul!

Km i Vingåker

Förra helgen var det klubbmästerskap i Vingåkers Hundklubb. Vi har under flera år blivit klubbmästare i olika grenar (lydnad och rallylydnad), främst Smilla och jag. Vet att det finns bilder från 2012 då vi blev klubbmästare i lydnadsklass 1, året efter var det visst rallylydnad fortsättningsklass. Och sedan har det rullat på utan att jag vet hur många gånger det har blivit. Förra året blev Soya klubbmästare i rallyns mästarklass. Lydnaden låg fel dag så det passade oss inte. I år skulle vi tävla lydnadsklass 1 på lördagen men missade rallyn på söndagen.

Det var tyvärr väldigt få ekipage som tävlade. I lydnadsklass 1 var vi två. En oerfaren domare, som hade blivit tillsagd att vara snäll men rättvis i bedömningen och en oerfaren tävlingsledare, som behövde en del hjälp, lotsade oss igenom programmet. Så kan det bli på ett inofficiellt km. Jag är i alla fall supernöjd med Soyas insats. Visst märkte jag att hon reagerade på bildörrar som slog igen och människor som rörde sig men hon hade en härlig attityd och gjorde sitt bästa. Endast apporteringen krånglade. Jag kastade mot publiken och hon stannade och tittade på apportbocken innan hon tog den på extra kommandot.


Vi lyckades få ihop så många poäng att vi fick stå överst på prispallen och bli klubbmästare i lydnadsklass 1!


tisdag 1 oktober 2019

Träning!

Både igår och idag har jag fått till bra lydnadsträning med Soya! Igår var vi på Norrköpings Brukshundklubb och körde igenom lydnadsklass 1 (vi ska tävla inofficiellt på lördag) med kommendering och störning. Idag körde vi lydnadsklass 1 och flera moment i klass 2 helt ostörda nere på Humpen.


Jag är supernöjd med attityd och vilja men visst finns det mycket att peta i. När jag tränade efter jobbet idag insåg jag att det snart är slut på träningen på vardagarna (förutom måndag när jag slutar tidigt). Trist att mörkret kommer så tidigt! Jag är så bortskämd med att kunna träna på olika gräsmattor i närheten. Men, snart är det vår igen!!!!

söndag 29 september 2019

Rallytävling x2

Igår var det dags för rallytävling på EHDK, en dubbeltävling. Hela veckan hade jag haft koll på SMHI:s prognos. Vädret växlade enligt prognosen, ibland hela dagen med regn och ibland uppehåll under dagen. Tyvärr visade det sig bli en heldag med mer eller mindre mycket regn, inget favoritväder. Det regnade inte när jag åkte från stugan men ju närmare Eskilstuna jag kom desto mer regnade det. Jag funderade på att stryka mig från tävlingen och åka hem igen.

Nu valde jag att ändå att tävla. Första banan var bara höger handling och inga speciella svårigheter. Jag tyckte att banan var lite tråkig.




Jo, för oss är ju skicka över hinder på höger sida och bärande av föremål svårt. Jag hade i alla fall en glad och pigg hund. Felövning på läggande gå runt där jag tror att jag gjorde något med händerna så att hon reste sig. Dessutom blev det glädjeskutt efter hoppen och ett droppande av föremålet. Lite bris, sen och pos resulterade i 69 poäng med domarkommentaren: "Mjukt och trevligt jobbat av matte, träna stadga i läggandet". 

Regnet fortsatte och när det var dags för andra banan tyckte Soya att det var obehagligt både att sitta och ligga. Banan var mer tekniskt utmanande och kändes kul men jag började känna mig kall och blöt och väldigt oinspirerad. Det var bara att bita ihop. 

Eftersom Soya inte ville lägga sig ner utanför banan tog jag till ett rejält kommando på första skylten. Det resulterade i ett snyggt läggande men sedan ville hon inte komma när jag ropade. Resten av banan flöt på bra och jag kände mig nöjd med vår insats i regnvädret. Det visade sig räcka till ett kvalificerande resultat, 93 poäng och därmed fick vi vårt rallylydnadschampionat. Nu är inte poäng och titlar det viktigaste för oss. Domarens kommentar känns betydligt viktigare efter allt kämpande. "En hund som ser ut att ha riktigt kul på planen, trevligt att se. Vältränade - jättesnyggt! Bra jobbat!"

Jag är så stolt över vår insats!