Vi tränar en hel del och petar på smådetaljer i momenten. Perfektionism är inte min grej! Jag vill att det ska gå fort och bli ett färdigt moment. Jag är dessutom urdålig på att belöna detaljer och glömmer att belöna mitt i momenten! Som tur är tappar inte Smilla motivationen så lätt, förutom när det är blött. Jag tränar och tränar på att bli en bra förare och komma högre i klasserna och jag tycker att vi gör framsteg. Smilla är följsam och har bra kontakt, det syns också på filmen. Visst tappar hon fokus vid något tillfälle. Men hon hittar tillbaka! Hon har dessutom kommit mycket närmare mig. Positionen blir bättre! Med en instruktör som tjatar om detaljträning och småsaker måste man tänka till! Och det är bra! Mitt mål är inte att vinna en klass, men det kanske blir det. Jag har varit nöjd med att få ett första pris! Jag vet att min hund har kapacitet och med rätt förare kan hon komma en bra bit. Förhoppningsvis är jag rätt förare!
Jag är ju ingen tävlingsmänniska men jag skulle vilja vara det. Jag har precis börjat läsa Niina Svartbergs bok Lyckas på tävling! Inser direkt att jag inte har något tävlingsbeteende men förhoppningsvis kan det bli bättre när jag läst boken! Vi kämpar i alla fall vidare och kommer förhoppningsvis att tycka att träningen är lika rolig i fortsättningen!
1 kommentar:
Det skulle kunna ha varit jag som skrev det här inlägget. Delar av det i alla fall. Som att jag vill att det ska bli ett färdigt moment snabbt! Att jag glömmer belöna på rätt ställe. Det är sååå inspirerande att se dina filmer. Det ger mig massor av motivation, att inte ge upp när det "kärvar" lite. (Samma sak med Ingelas filmer)
Ni är så duktiga!!
Tack snälla du för att du skrev. Först fick jag dåligt samvete, när jag tänkte på dig. Men jag förstår hur du menar. Ibland skulle jag vilja prata av mig all skit jag känner. Ska ta det med personalen, tänkte jag. Jag tycker det känns skitjobbigt, att vara mamma åt min mamma. Trodde det skulle bli bättre när hon fick ett bra boende, men jag vet inte.........Skillnaden är väl att jag inte behöver känna mig orolig att något händer henne, hon är inte ensam.
Men oj, vad jag skriver av mig till dig då.....Förlåt, det bara kom.
Må så gott och kram
Susanne
Skicka en kommentar