lördag 4 februari 2023

Ibland blir det för mycket...

Före jul så valde min dator att säga upp sig. Eftersom jag använder datorn nästan varje dag, var det bara att köpa en ny. Lite oförutsedda utgifter men helt överkomligt. 

För några veckor sedan började bilen krångla. Radion och lyset stängdes inte av trots att jag tog ut nyckeln ur tändningslåset. Jo, ibland slog det av. Bilverkstan kollade upp bilen och kom fram till att det är själva tändningslåset som är glappt. Ett nytt beställdes och nu väntar jag på att det ska komma och att bilen ska fixas. Mekanikern hade ingen aning om vad låset kostade och det spelar ju ingen roll för jag behöver ju ha en bil som fungerar. Jag hoppas att det inte blir allt för dyrt.

Dammsugaren börjar sjunga på sista versen. Den suger inte så bra längre och det glappar i teleskopröret och vid minsta lilla motstånd ramlar det bort. Ja, det är ju bara att köpa nytt men....

Nu har även kaffebryggaren valt att ge upp. Det går ju bra att värma vatten i vattenkokaren och hälla över filtret så finns det kaffe i kannan men det är ju smidigt med en bryggare. Tänkte nog åka och köpa en ny i morgon.

Och så vill telefonen inte ladda ordentligt längre. Den laddar ur fort och har under de två-tre senast dagarn tagit en evighet att ladda. Den börjar bli till åren så det är väl dags att köpa en ny.

Så kom droppen. Parkeringsböter på bilen, 700 kronor. Helt riktigt eftersom jag inte har bytt ut mitt parkeringstillstånd. Det gamla gällde till den 31 januari. Det värsta är att jag inte har något minne av att jag har fått något nytt. Hela lägenheten är genomletad och jag har inte hittat något brev från Hyresbostäder. Jag har skickat ett mail till Hyresbostäder för att kolla vad jag ska göra och tills vidare har jag lånat ett av grannen som inte har någon bil.

Det känns som det räcker med utgifter nu!

Vet att många har det betydligt värre än vad jag har så jag ska inte klaga men nu vill jag ha medgång istället för motgång!

Tre år!

Tänk vad fort tiden går. För tre år sedan föddes ett gäng valpar i Motala. Finaste Chappers Hot Stuff, Sälta blev den som fick flytta hem till mig. En härlig, egensinnig glädjespridare som skulle kunna extraknäcka som studsboll! 


Följsam och träningsvillig men fortfarande är det inte självklart att ta på sig halsband eller sele. Sälta vill gärna gå ut men måste nästan varje gång "bjudas in" för att ta på sig kopplet. Hon står gärna vid dörren men när jag tar i kopplet går hon och lägger sig. När kopplet är på är det full fart ut! Egensinnig? Ja, men en underbar hund! 

Stort grattis på 3-årsdagen, Sälta!