söndag 9 februari 2014

Första gången!

Gym-kortet är inköpt! Nu gällde det bara att komma dit också!

Hade bestämt mig för att försöka köra ett pass i helgen, men försökte hitta alla svepskäl jag kunde för att slippa! OS, förkylning, borde städa, träna hund..... Kände mig fruktansvärt orolig för att gå dit första gången.

Det här är ju ett nyckelgym med bemanning ett par timmar i veckan. Alltså måste man gå in själv med kort och kod! En oro var att kortet inte skulle fungera, så att jag skulle stå där som ett fån och inte komma in. Eller att huvudentrén skulle stänga så att jag måste använda bakdörren. Det finns tydligen en ingång till.

Jag har ingen aning om hur många det är som tränar där, eller vilka. Kanske det skulle vara jättefullt med muskelknuttar och jättesmala atleter. Eller kanske massor med folk som man kände.... Jag skulle ju alltid kunna skylla på sjukgymnastens ordination när folk skulle le lite överseende åt den (lilla) belastning jag la på maskinerna.

Teknik är ju inte min starka grej och klumpig som jag är skulle jag ju kunna fastna i maskinerna. Eller sätta mig bak och fram när jag skulle testa något nytt. Skulle jag klara att ändra vikterna så det passade mig?

Klumpen i magen växte och jag kände att jag måste ta mig ner till gymmet. Väntade jag skulle det bli svårare.

Lördag förmiddag, efter damernas skiathlon, tog jag mig i kragen och åkte ner. Inga problem att ta mig in! Huvudentrén var öppen och kortet fungerade. Det var två personer i gymmet, ingen som jag kände, men de nickade lite till mig när jag kom. Tog mig upp på en träningscykel och efter mycket knappande fick jag lite motstånd på cykeln. Klarade sedan mina tre maskiner utan problem! Provade sedan två maskiner med övningar för armar och bröst som jag sett de andra göra! Lite problematisk men det fungerade utan att jag fastnade. Och kul var det! Efter en halvtimmes träning var det dags att åka hemåt. Två personer till hade dykt upp under tiden jag tränade. Ingen rusning alltså!

Det känns så skönt att ha gjort det och jag längtar faktiskt till nästa gång! Då ska jag försöka prova mer! Men lite träningsvärk i bröstmuskeln har jag idag!


2 kommentarer:

Linda sa...

Bra att du övervann rädslan, nu kommer det gå lättare för varje gång.
Jag har oxå skämts för mina lätta vikter, men vem av de andra ska bry sig om det egentligen, nu kör jag som jag gör å ingen har någonsin sagt något eller ens tittat!

Ann-Margret, Vinja och Bozza sa...

Vad bra att du övervann din rädsla och gick till gymmet :-). Duktig du är som orkar träna. Skulle nog egen också behöva träna på något gym men tyvärr så räcker inte tiden till :-(
Ja nu hoppas jag verkligen att förkylningen ger sig för nu börjar det verkligen vara både jobbigt o segt att inte orka det man brukar orka.
Ha det så bra o lycka till med fortsatt gymmande.

Kram