Siri 4/4-08 - 11/9-13

Ett alldeles för kort liv fick min älskade Siri! Hon hade en speciell plats i mitt hjärta. En försiktig liten tik med en väldigt stor personlighet som gjorde att hon var lätt att tycka om. Det var inte bara mig hon lyckades charma! När jag hämtade hem henne tyckte jag att hon var den fulaste valpen i kullen, hon var ju vit och de andra var ju fläckiga! Men hon blev den absolut finaste hund jag kunde få. En trippig och positiv hund som alltid var pigg på att ställa upp! Min lilla kämpe!

LPI, LPII, RLD N och RLD F samt en del resultat på utställningar fick vi! Vi fick jobba en del med träningen eftersom hon blev påhoppad ett par gånger under sitt första år. Det gjorde att hon hade svårt att lita på andra hundar! Hon blev också nedsprungen ett par gånger på lydnadsträning så ibland var hon tvungen att kolla läget innan hon vågade göra saker! Jag glömmer aldrig när vi tävlade tvåan på schappe-mästerskapet! Apporten  skulle kastas mot publiken och Siri vågade inte gå ut och hämta den. När tävlingsledaren säger att momentet är slut och går ut för att ta apporten rusar Siri med, lycklig tar hon apporten och galopperar tillbaka till mig! Vilka applåder hon fick då!

En riktigt mysig valp, Eliza, fick hon bli mamma till!

Sitter och tittar på gamla kort och minns den allt för korta tid vi fick tillsammans!

Du har lämnat ett stort tomrum efter dig, Siri! Men jag minns dig med glädje även om sorgen just nu är stor. Alla små egenheter du hade för dig, lyckan när du fick springa fritt på isen eller bland bergen, glädjen efter en agilityträning eller alla försök att dra av mig vantarna på vintern! 

Livet är inte rättvist men för dig är det här det bästa! Vila i frid, min allra finaste Siri!