Så det kan bli...

Igår drog vi iväg till Valla för andra tillfället på rallylydnadskursen. Vi började med att passivitetsträna, ett adventskalenderuppdrag, utanför tempo i Valla. Det rörde sig inte så värst mycket folk där. Vi såg en hund och 3-4 personer.

Sedan var det kursdags. En sådan trevlig och bra kurs. Vi var verkligen taggade!

Tyvärr så slutade det inte så bra. I en baklängesmarsch råkade jag trampa/snubbla på en skylthållare. Jag ramlade baklänges och kände direkt att det inte var så bra med min handled. Den svullnade snabbt upp och handen blev lik en fågelklo. Jag kunde inte spreta med fingrarna. Klockan var bara halv tre och det var en halv timmes kurstid kvar. Men det var inget att göra. Snabbt plockades mina saker ihop, hundarna och jag stoppades in i bilen och Lena körde mig till akuten i Katrineholm. Det grämer mig att det inte blev något bra avslut för Sälta, ingen dunderbelöning med bra minnesbild men den får vi ta till nästa gång.

Lena släppte av mig vid akuten och tog med sig hundarna hem till sig. Jag är så otroligt tacksam! Hundarna fick mys, promenad, mat och bus!

Jag röntgades och det visade sig att handleden var av men också att en flisa stack ut.

Första gången jag har brutit något. Efter lite väntan fick jag komma in för att de skulle dra handleden rätt och försöka trycka tillbaka flisan. Det lät mycket värre än det var men jag hade fått rejäl bedövning i handleden. Så blev det gips och sedan var det dags för ny röntgen. Sedan tog det långa väntan vid. Det visade sig att de inte hade lyckats få armen i riktigt rätt läge och då tagit kontakt med Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Klockan var nog närmare 21 när jag var klar och kunde ringa till syrran för att bli hämtad och till Lena som körde hundar och bil till Katrineholm.

Rejält trött när jag kom hem men hade svårt att komma till ro. Har väl inte sovit så många timmar i natt.

Det är många tankar som snurrar. Jag var uppe tidigt i morse. Jag var tvungen att ringa till jobbet. Sedan blev det en kort promenad med hundarna. Det fungerade förvånansvärt bra att bara använda en hand för att hålla i kopplen. Lite mer problematiskt är det att jag bara kan använda vänsterficka. Det är för bökigt att plocka upp saker ur högerfickan med vänsterhanden. Dessutom var det omöjligt att knyta ihop bajspåsen!

Redan vid halv 9-tiden ringde en läkare från Vrinnevi. De ville att jag skulle komma in under förmiddagen för att göra en ny röntgen, en skiktröntgen. Det blev till att ta bussen till stan. Röntgen gick snabbt men sedan fick jag vänta ett par timmar innan jag fick träffa läkaren. Ja, det blir operation. Den bör ske inom 10 dagar efter brottet. Han trodde att de skulle ske i slutet av den här veckan eller början på nästa. Om jag förstod rätt opererar de in en platta och gipsar sedan. Men nu skulle gipset bara behöva vara kvar i två veckor. Sedan behövdes sjukgymnastik. Läkaren i Katrineholm sjukskrev mig till den 22 januari. Jag som hade tänkt mig en vecka, max två hemma. Läkaren i Norrköping pratade om sex veckor efter operationen. Puh...

Jag hade tur för bussen gick 6 minuter efter att jag var klar. Väl hemma tog jag med hundarna och gick runt kärret. Det fungerade bra nu också men det är svårt att belöna. Det fick bli godis på marken!

Nu hoppas jag att det går åt rätt håll så att jag snart kan börja använda min hand!