Kände en viss oro....

Kände en viss oro för att det skulle bli en jättevarm, solig sommardag idag. Vi skulle nämligen till Motala och tävla lydnad, startklassen idag. Dubbeltävling med en samling 8.30 och en kl 13. Nu hade vi tur för det blev perfekt väder att tävla i. Lite moln på himlen och lite blåst.

Vi åkte hemifrån strax före 7. Vi skulle ju vara på plats senast kl 8. Nu visade det sig att de skulle köra lydnadsklass 1 först och även om det bara var tre deltagare tog det väldigt lång tid. Jag tror att vi gick vår banvandring vid 10.15 ungefär och sedan hade jag startnummer 10 (av 11 stycken). Soya var lite tittig och ofokuserad när vi skulle värma upp. Hon gjorde det hon skulle men mer var det inte. Lite svårt att värma upp bland publiken och därför gjorde vi inte så mycket. Däremot använde vi oss av vårt vanlig sätt att gå in på plan - springa fram till banmarkering och belöna med godis där.

När vi kom in på plan blev hon en annan hund. Det var hon och jag. Fokuserad och fylld av energi. Visst missade vi lite, bl a ett dåligt upptag av apporten och dk på uppsittet efter fjärren men målsättningen att ha en bra känsla klarade vi av. Det visade sig i slutänden att vi kom på 2:a plats med 172,5 poäng.

Även om betygen var bra spelar det inte så stor roll. Det bästa för mig var kommentaren på helhetsintrycket: Utmärkt förararbete, samarbetsvillig hund, mycket trevligt framförande. 

De orden betyder kanske inte så mycket men de som vet hur Soya har varit och hur mycket vi har kämpat för att det ska fungera förstår. Lika många gånger som jag har skrattat åt hennes tokryck har jag gråtit över hennes försiktighet och totala oförmåga att fokusera. För att inte tala om den påverkan som hennes löp hade på henne under förra året. Hon gick med svansen mellan benen bakom mig och ville knappt ta godis. Hon reagerade både på ljud och rörelser. Och så har vi denna glädje idag! Helt otroligt! Jag är så stolt över henne!

Rätt trötta var vi när det var dags för eftermiddagstävlingen. Det hade varit en lång dag med mycket väntan. Nu gick det betydligt fortare. Det var bara två startande i lydnadsklass 1 och de körde på rätt snabbt. Ingen lång banvandring här inte. Dessutom hade vi vår banvandring medan vi väntade på deras prisutdelning. 

Den här gången hade vi startnummer 3 och tjejen som hade nummer 2 talade om för mig att hon skulle gå in och köra något moment för att sedan bryta. Att hon sedan bara körde två steg följsamhet var jag inte riktigt beredd på. Men Soya och jag hade kört samma uppladdning som förmiddagen. Lite ofokuserad var hon men blev helt annan när vi kom in på plan. Den här gången verkligen ägde hon planen. Medan andra hundar verkade bli trötta växte hon ju mer hon körde. Jag såg vissa betyg och jag hörde en hel del applåder men kunde väl aldrig tro att det hade gått så här bra. 191 poäng och en första plats!

Även här är helhetskommentaren verkligen betydelsefull: Jättetrevligt ekipage!

Domaren bara log när jag kom fram på prisutdelningen och jag fick gåshud! Min lilla ärta kunde fixa en så här bra runda!!! Så nöjd med dagens insats. Hon orkade två rundor på en relativt ny Brukshundklubb. 

Nu har vi landat i stugan och hundarna har firat med ett varsitt tuggben och jag tog ett glas rött!