Helt plötsligt igår kväll fick jag ont i min fotled! Det började när jag hade haft rallylydnadskurs och tänkte träna lite själv! Först kändes det bara som om något hamnat lite snett och skulle behöva komma till rätt plats igen men ju längre kvällen gick desto ondare fick jag....
Hundarna fick springa och leka medan jag packade ihop skyltarna. När jag sedan åkte hemåt kände jag att jag hade svårt att flexa foten! Jag kunde inte heller röra foten i sidled. Hela fotleden kändes tjock och svullen. När jag kom hem kunde jag knappt ta mig från bilen till lägenheten..... För ett par tre veckor sedan trampade jag snett i skogen och hade ont under ett knappt dygn men sedan har jag inte känt något. Och jag hade definitivt inte så här ont!
Haltade runt i lägenheten i går kväll med fruktansvärd värk. Försökte sitta med foten i högläge med det hjälpte inte. Gick och la mig tidigt och hoppades att värken skulle vara borta när jag vaknade! Och det hade kanske kunna fungera om jag bara hade kunnat sova! Det gick absolut inte att hitta något läge med foten utan att det gjorde djävulskt ont! Jag var på väg att åka in till akuten.... Efter en dryg timme i sängen utan tillstymmelse till minimal värk så jag kunde få somna tog jag med täcke och kudde och la mig i soffan. Då skulle jag kunna ligga med benet i högläge på soffryggen. Soya var orolig och la sig nära! Varje gång jag kved tittade hon på mig och kröp närmare! Tyvärr hjälpte inte högläget heller, sömnen uteblev. Någon gång fram på morgonen somnade jag i alla fall till men vaknar av väckarklockan med samma värk. Med en fot som inte bär och utan sömn var det bara att ringa jobbet och sjukskriva sig! Känns inget vidare.
Haltade ut en kissrunda med hundarna innan jag ringde vårdcentralen. Fick en tid 10.45! Tog några alvedon och sov en timme. När jag vaknade hade värken släppt lite grann.
Läkaren konstaterade att det troligtvis var en påverkan från vrickningen för några veckor sedan. Han tog snabbsänka också för att utesluta andra sjukdomar som exempelvis gikt! Med lite Ipren räknade han med att jag skulle vara okej på måndag! Det hoppas jag verkligen. Jag känner mig redan lite bättre. Jag kan gå på utsidan av foten så det går att ta sig en kissrunda med hundarna. Långpromenaderna får vänta! Ikväll åker vi till landet så hundarna har stor tomt att springa på och så ser jag fram emot att vara återställd på måndag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar