Vi visste att det skulle bli mycket folk, 85 personer var anmälda till minnesstunden. Någon hade sagt till oss, vet inte om det var prästen eller begravningsbyrån att vi inte behövde vara där så tidigt. Det räckte med 20 minuter innan. När jag närmade mig kyrkan en knapp halvtimme innan begravningen, var det fullproppat på parkeringen. Jag fick en liten klump i magen. Jag hade tänkt att jag skulle hinna in i kyrkan och klä av mig och titta på kistan innan alla kom. Som tur var hade jag tagit en sväng in i kyrkan medan de höll på med kistdekorationen och de andra blommorna så jag var lite förberedd!
Det blev en fin och ljus begravning men med många tårar! Prästen, Pernilla Olström, var personlig och engagerad och hennes ord gick rätt in i hjärtat! Organisten spelade Ted Gärdestad på flygeln, fina låtar med lite hopp i. Emma Sonesson sjöng med en otrolig vacker röst! Tack Emma, för att du erbjöd dig att sjunga!
På minnesstunden visade vi ett bildspel med bilder på mamma! Många fina minnen som har hjälpt oss att bearbeta sorgen!
Jag har nog inte riktigt förstått hur aktiv, givmild och omtyckt mamma var och jag tror inte att jag är ensam om det. Mamma har alltid sagt att hon inte kan något och inte betyder något för någon! "Det kommer aldrig någon när jag fyller år" har hon tjatat om i alla år. Jag är övertygad om att hon skulle ha varit glad över de uppskattningar hon fick! Precis som hon under alla år har tjatat om att hon inte kan eller förstår något när vi har spelat sällskapsspel. Mamma var nog den som vann eller var med i det vinnande laget de allra flesta gånger.
Vi tyckte inte att det behövdes så mycket blommor. Det var bättre att pengarna skänktes till Hjärnfonden i stället! Och det var många som skänkte gåvor, men det kom också en del blommor!
Handblommorna var så många att det räckte till att göra ett stort hjärta!
Vi har fått mycket positiv respons. Det här var en fin och ljus begravning som "kändes som Kerstin"!
Jag är så tacksam att så många kunde och ville hedra mamma!
2 kommentarer:
Förstår att det blev en ljus och fin begravning. Det är en svår stund att komma till sin mammas begravning.Tror att din mamma visste hur mycket hon betydde för er. Tror att vi många gånger är för dåliga på att visa våra medmänniskor hur viktiga de är för oss.Så vackra bilder du tagit. Kram från oss.
Så otroligt vackert.........man kan inte låta bli att gråta när man ser allt det fina.
Samtidigt får jag en varm känsla i bröstet.
Kramar till Dig
Skicka en kommentar