Semester

Tillbaka i lägenheten igen efter några veckors semester. Vecka 25 var första veckan jag var ledig. Då tillbringade jag hela veckan i stugan och latade mig mest! Lite hundträning och umgänge med nära och kära blev det förstås. 

Den veckan kändes otroligt lång. Vecka 26 var jag tillbaka på jobbet igen, men bara för att jobba en vecka. Sedan har det varit fyra veckors ledighet. 

Vädret har väl varit lite sisådär men det har blivit morgondopp, glassätning och ute-gympa på Friskis (två gånger har det varit inomhus), precis som det ska vara på sommaren. 

Finåkning i Buicken när det är dags för glass! Första glassen vid Hjälmaregården och sedan en vid Djulö!

Visst har det varit några varma soliga dagar men det har varit en del regn och ganska mycket blåst. Långa promenader med bärplockning är något som jag tycker är avkopplande. I år har det än så länge blivit mest hallonplockning och bara några liter blåbär. Jag har mycket blåbär kvar sedan förra året men det kommer nog att bli lite plockning under sista semesterveckan och på helgerna framöver.

                                               

Lite kulturell har jag varit också. En konsert med Gyllene Tider i Linköping och så ett besök på Stora Sundby Slott. 

Mycket tid ägnas ju åt det jag gillar mest, mina hundar. Promenader, träning och mys! Sälta och jag har jobbat mycket med lek under sommaren. Hon leker men favoriten är godis. Har hon fått godis så vill hon inte leka mer. Nu har vi jobbat med att kunna leka längre stunder och vi gör framsteg.

I sommar har Sälta och jag debuterat i mästarklass i rallylydnaden. Första tävlingen, i Gnesta, regnade och precis innan vi skulle in på plan öppnade sig himlen. Under andra banan var det uppehåll men blött i marken och för en prinsessa som tycker att tre stänk är en störtskur var det svårt att genomföra några moment. När vi tävlade i Västerås hade vi tur. Regnet hängde i luften när vi gick andra banan men vi kom till sista skylten innan de första stänken kom och precis när vi klev över mållinjen öppnade sig himlen. Den gången fick vi ihop ett kvalificerande resultat, 93 poäng!

Mesta tiden har jag tillbringat i stugan, tror att jag har varit hemma i lägenheten en natt under semestern. Nu blir det i alla fall en vecka hemma innan jag åker tillbaka till stugan för att njuta av den sista semesterveckan.

Rallylydnad!

Förra helgen ägnades helt och hållet åt rallylydnad. 

På lördagen var jag skrivare i nybörjarklassen på hemmaklubben i Katrineholm. Kyligt och blåsigt men många duktiga ekipage som klarade kvalificerande resultat!

På söndagen drog vi till Motala där Sälta och jag skulle tävla dubbla avancerad klass. Vädret var betydligt bättre, sol men lite kalla vindar. Sälta var i extas när hon fick träffa sin uppfödare. Som tur var höll sig Anette inomhus när vi tävlade. Banorna var väldigt trevliga med raka linjer och bra avstånd mellan skyltarna. Målsättningen var att ha en bra känsla och att hjälpa Sälta att göra bra rundor.  

På första banan fick Sälta, vid startskylten, doft på något på andra sidan en stenmur och hade svårt att fokusera under de tre första skyltarna vilket resulterade i en felövning.

Trots det fick vi ihop 80 poäng och ett kvalificerande resultat.

Andra rundan kändes bättre. 

Det visade sig också på resultatet då vi lyckades få ihop 97 poäng och kom på andra plats!

I och med de här två kvalificerande resultaten fick Sälta en ny titel, RLD A!

Dagen efter, på måndagen, var det dubbeltävling i Söderköping. Regnet hängde i luften och det var kyligare. Den här dagen fick vi sällskap av Sältas syster, Flora!

Även dessa banor var väldigt trevliga. Vi startade på bana B. Sälta hade betydligt mindre energi vilket kan bero på tröttheten eller på vädret. Hon har en förmåga att tappa energi när det är blött ute. Vi gjorde inga egentliga fel och fick ihop 96 poäng på rundan.

Strax innan vi ska in på andra banan börjar det regna. Enligt Sälta var det århundradets skyfall så det var nästan omöjligt att sätta tassarna i backen. Att sätta ner rumpa eller mage gick knappt. Trots det fick vi ihop 79 poäng och felen var förutom alla sen, ff och bris på så sista skylten, loopen. Väldigt onödiga fel.

Jag är supernöjd med min hund och att jag lyckades hjälpa henne till att göra så bra rundor!

Nu satsar vi mot mästarklassen!

Lydnadstävling

Idag var det dags för lydnadstävlingar i Norrköping. Jag hade anmält Sälta till startklassens två tävlingar. Sista starterna i startklass och ett sätt att komma igång med utomhustävlingarna. Vi har ju redan klarat vårt diplom i startklassens så idag var det bara känslan som var viktig.

Samlingen var redan 7.45. Bara 5-6 grader varmt, mulet och blåsigt. Riktigt gråkallt ute. Vi hade startnummer 9 av 22 startande. Sälta kändes riktigt fokuserad när vi värmde upp och när vi gick in på plan. Men vi startpunkten kände något. Domare och skrivare blev otäcka. De målade markeringarna på marken var konstiga trots att jag försökte hålla oss ifrån dem. Gräset doftade konstigt. Det blev inte så många poäng då Sälta blev dom fastklistrad i marken, både på inkallningen och apporteringen, trots flera kommandon. Vid hoppet klarade hon att resa sig på andra kommandot men fastnade då vid hindret. Det var hon tvungen att nosa på. Det positiva jag tar med mig var att hon klarade fjärren!

Funderade länge på om jag skulle starta i eftermiddagens tävling. Vi hade startnummer 18 av 19 stycken. Vädret hade förändrats, då solen kom fram och värmde rejält. Efter mycket funderande och lite uppvärmning valde jag att starta. En betydligt bättre känsla och betyg på alla moment trots en del missar. Vid följsamheten satt Sälta kvar när jag startade och det blev ett sträckt koppel innan hon var med på noterna. Ett extra kommando på inkallningen men då kom hon med bra fart. En inkallning i slowmotion men hon gjorde den! Och även hör en helt okej fjärr. Dessutom bra betyg på sitt under gång och hopp! 163 poäng även om jag tycker att domaren var lite väl snäll på följsamhet och apportering, men det är domare som dömer! Det känns som en revansch!

Som seden kräver blev det en bit mat med Thina efter tävlingen. Den här gången på Spicy Hot.

Nu lägger vi startklassen bakom oss och lägger fullt fokus på momenten i klass 1.

Ibland blir det för mycket...

Före jul så valde min dator att säga upp sig. Eftersom jag använder datorn nästan varje dag, var det bara att köpa en ny. Lite oförutsedda utgifter men helt överkomligt. 

För några veckor sedan började bilen krångla. Radion och lyset stängdes inte av trots att jag tog ut nyckeln ur tändningslåset. Jo, ibland slog det av. Bilverkstan kollade upp bilen och kom fram till att det är själva tändningslåset som är glappt. Ett nytt beställdes och nu väntar jag på att det ska komma och att bilen ska fixas. Mekanikern hade ingen aning om vad låset kostade och det spelar ju ingen roll för jag behöver ju ha en bil som fungerar. Jag hoppas att det inte blir allt för dyrt.

Dammsugaren börjar sjunga på sista versen. Den suger inte så bra längre och det glappar i teleskopröret och vid minsta lilla motstånd ramlar det bort. Ja, det är ju bara att köpa nytt men....

Nu har även kaffebryggaren valt att ge upp. Det går ju bra att värma vatten i vattenkokaren och hälla över filtret så finns det kaffe i kannan men det är ju smidigt med en bryggare. Tänkte nog åka och köpa en ny i morgon.

Och så vill telefonen inte ladda ordentligt längre. Den laddar ur fort och har under de två-tre senast dagarn tagit en evighet att ladda. Den börjar bli till åren så det är väl dags att köpa en ny.

Så kom droppen. Parkeringsböter på bilen, 700 kronor. Helt riktigt eftersom jag inte har bytt ut mitt parkeringstillstånd. Det gamla gällde till den 31 januari. Det värsta är att jag inte har något minne av att jag har fått något nytt. Hela lägenheten är genomletad och jag har inte hittat något brev från Hyresbostäder. Jag har skickat ett mail till Hyresbostäder för att kolla vad jag ska göra och tills vidare har jag lånat ett av grannen som inte har någon bil.

Det känns som det räcker med utgifter nu!

Vet att många har det betydligt värre än vad jag har så jag ska inte klaga men nu vill jag ha medgång istället för motgång!

Tre år!

Tänk vad fort tiden går. För tre år sedan föddes ett gäng valpar i Motala. Finaste Chappers Hot Stuff, Sälta blev den som fick flytta hem till mig. En härlig, egensinnig glädjespridare som skulle kunna extraknäcka som studsboll! 

Följsam och träningsvillig men fortfarande är det inte självklart att ta på sig halsband eller sele. Sälta vill gärna gå ut men måste nästan varje gång "bjudas in" för att ta på sig kopplet. Hon står gärna vid dörren men när jag tar i kopplet går hon och lägger sig. När kopplet är på är det full fart ut! Egensinnig? Ja, men en underbar hund! 

Stort grattis på 3-årsdagen, Sälta!

LD Startklass

I söndags drog vi iväg till Kungsör för att tävla lydnad. Det var Sälta och jag som skulle tävla i startklassen. Kanske skulle vi den här gången lyckas få till en bra känsla och kunna genomföra alla moment. Träningen har väl inte varit den allra bästa pga väder, mörker och trötthet men vi har kört korta pass några gånger i veckan, ibland ute och ibland inne. I fredags hade vi hyrt inomhushallen en timme och fick till en bra träning.

Eftersom jag vet att Sälta tycker att det är obehagligt när det ligger saker längst väggarna så var min plan att vara nära det otäcka under uppvärmningen. Tyvärr hade de lagt alla sandsäckar längst väggen inne på tävlingsplanen så där sprack min planering. 

Tävlingen var förlottad och vi fick startnummer 2. Kanske lite för tidigt för oss men hellre det än i slutet av de 31 startande. 

Känslan var bra när vi gick in men under följsamheten kände jag att jag tappade henne när vi gick mot väggen. Hon pendlar i positionen men gör ändå det hon ska. Det blir 7,5 i betyg.

Inkallningen fungerar bra och hon kommer men en jäkla fart men sätter sig lite bakom. Betyg 9,5.

Sitt under marsch är ju ett förändrat moment som inte ska orsaka några svårigheter. Den här gången såg jag dock att det låg en godisbit ca 2 dm framför henne när hon satt. Sälta klarade det galant men jag påpekade det för tävlingsledaren när momentet var slut. Han hittade godisbiten och plockade bort den. Betyget blev 8,5 pga att hon sätter sig lite bakom. 

Apporteringen är även den förändrade vad det gäller avstånden. Apporten ska läggas efter 3 meter vilket kändes som direkt när jag startat men sedan är det 10 meter tills jag ska stanna och det kändes väldigt långt. Sälta travar ut till apporten, tar upp den från fel håll (vilket är första gången) och galopperar sedan hela sträckan till mig. Jippi! Sätter sig även här lite lång bak och betyget blir 8.

Så var det dags för det svåraste momentet: fjärrdirigering. Hon gör ett bra läggande! Jippi igen! Gör även ett bra uppsitt, vilket har varit lite problematiskt den senaste tiden eftersom hon har ställt sig upp, men hoppar sedan åt sidan som om jag skulle ha trampat henne. Betyget blev 7,5 men jag är supernöjd med att vi fick betyg.

Hopp och helhetsintryck blev 9:or och slutsumman blev 168 poäng. Ett första pris och eftersom det är det tredje fick vi titeln LD startklass.

En hel del saker behöver vi träna på! Bland annat så är det sättandet. Sälta har redan från valp periodvis gjort "bakåtsitt". Vi har tragglat lite med en annan teknik på sättande men eftersom hon satte sig lite bakom på alla sitt misstänker jag att hon har börjat göra "bakåtsitt" igen. Nu ska det bli fokus på rätt sättande och vi har tränat både igår och idag. Vi behöver också träna nära väggar och andra "obehagliga"saker.  Jag är i alla fall väldigt nöjd med attityd och känsla. Vi är anmälda till en tävling till i startklass men sedan ska det bli hårdträning inför klass 1.

På vägen hem stannade vi i Julita för att titta till stugan. Lite musbajs inne på bänken, vilket jag inte haft tidigare. Då har de bara varit i kökslådorna. 

Nu längtar vi till våren när vi kan öppna upp stugan igen!

Nyår!

Nyår är inte en högtid som jag ser fram emot. Jag har nog aldrig tyckt om att fira nyår och nu, med en hund som är påverkad, är det årets absolut värsta dygn. Jag hör och ser mycket om att man ska träna och förbereda i god tid. Med Soya är det svårt. Hon reagerar, ibland, på bildörrar som slår igen, persiennen som dras upp eller ner, åska eller bilar som gasar för mycket. Däremot klarar hon, oftast av, skotten från skjutbanan eller kastrullock som ramlar i golvet. Vi jobbar på att hitta strategier för att klara jobbiga situationer och ljud. När det åskar måste jag sitta still så hon kan få vara nära. Då ligger hon still även om hon blir flåsig. Likadant är det när det smäller från fyrverkerier! Problemet är ju att det inte är någon kort stund utan håller på i många timmar. 

Vi har i alla fall haft turen att ha hört minimalt med smällar innan nyår. Vi passar på att gå långa promenader tidigt på morgonen och är knappt utanför dörren när det blivit mörkt.

Igår tog vi milspåret i Sörsjön, ett fyrverkerifritt-område, mitt på dagen innan vi åkte hem och  tränade lite nosework. Goda tuggben serverades också!

Nyår 2021 kändes det som det smälldes i ett streck mellan klockan 17 och 02. Igår var det bättre. Det började vid 18-tiden men sedan blev det lugnt så Soya kunde sova ett par timmar. Vid 21-tiden blev det oroligt och hon ville vara nära mig, samtidigt som hon ville vara i badrummet. Det var bara att packa sig in där. 

Persienner neddragna och teven på hög volym. Sälta gottade sig i sängen medan Soya och jag försökte vila i badrummet. Vid 23.30-tiden fick hon en dos av Sileo. Båda hundarna klarade nyåret bra. 

Idag har vi njutit av lugnet och gott en lång promenad.

Välkommen 2023! Ett år med nya, härliga möjligheter!