Banträning i rally!

Igår åkte vi till Katrineholm för att "träningstävla" mästarklassen hos Camilla. Jag är väldigt ambivalent när det gäller vår träning och tävling just nu. Ofta känner jag att jag ska lägga ner tävlandet helt och hållet. Tror att jag har tappat motivation och fokusering men när jag väl kör känns det kul. Men Smilla tycker inte alltid att det är kul och vi kämpar med denna förbannade frestelse. Dessutom är hon så väderberoende. Blött underlag eller regn i luften gör att hon blir låg och inte vill någonting. Vi har inget mål i vår träning längre. Att komma över 90 poäng i mästarklass känns skitsvårt. Soya har ju bara kört en mästarklass men hon har ju sina tasslyft och är väldigt "spretig" i sitt kroppsspråk. Benen far åt alla håll känns det som. Jag tycker ju om hennes spralliga glädje men i tävlingssammanhanget blir det en nackdel. Och så vet vi ju inte alls vad som händer när hon löper den här gången.

Vi hade i alla fall anmält oss till den här banträningen. Tanken var att jag skulle fokusera på mig själv och hjälpa mina hundar så de kunde göra sitt bästa.

Banan var inte speciellt svår men det gällde att hålla tungan rätt i munnen och göra rätt i alla byten och med alla steg (eller inte några steg)!

Smilla var först ut med startnummer 3. Jag gick in med en lätt överladdad hund som tyckte att det var riktigt kul att köra. Jag själv tyckte att det var otäckt i hallen. Det var så tryckande tyst. Dessutom satt publiken väldigt nära vilket jag inte hade tänkt mig. Smilla reagerade inte på det men jag gjorde det. Benen darrade när vi klev in på banan. Smilla tappade istället lite fokus vid ett fönster mellan skylt 1 och 2. Sedan kom (den förbannade) frestelsen. Det spelade ingen roll att det var gammalt torrt godis, det luktade gott ändå. Jag kämpade och jobbade och tyckte att jag försökte samla upp henne innan. Jo, vi tog oss igenom med lite bris och pos! Det här gör ju att vi inte är fullt fokuserade vid följande skylt. Ett dåligt bakombyte vid skylt 9 och  (nästan) en fel övning vid skylt 15 där jag tänker ta ett extra steg.... Vi lyckades också få till ett (men bara ett) islag i en skylthållare. Smilla var fokuserad och samarbetsvillig. Hon hade riktigt bra lägganden och de flesta sättanden. Bra stadga i lämna momenten och snurrade (nästan på mig) bra! Hon var så laddad att det kom lite gnällande men jag är nöjd med vår insats.

Det blev 88 poäng och en hedrande 5:e plats!

Och så var det Soyas tur. Jag hade kollat henne på morgonen och då hade hon INTE börjat löpa men när jag tog ut henne ur bilen och skulle rasta och köra igång henne hade hon några bloddroppar i rumpan. Det var bara att plocka fram ett hemmagjort tikskydd, något som hon inte är van vid att ha på sig.

Hade väl inte så stora förväntningar på henne med tanke på förutsättningarna. Vi har varit i hallen förut så det är inte konstigt men tikskydd på och publik väldigt nära kan ju påverka henne. Jag valde att traska rakt in bland publiken innan vi gick in på banan för att hon i alla fall skulle få se dem. Kanske är det en fördel att Soya blir lite lagom "låg" på banan. Hon var inte alls sitt vanliga hoppiga jag men hon var med mig och fokuserade på det som skulle göras. Lite grann fastnade hon på "konstiga" saker och publiken men inte så det störde. I slutänden blev det 95 poäng och en delad tredje plats! Jättekul!!!! 

Jag är jättenöjd med min insats där jag verkligen kunde jobba med mina hundar på ett bra sätt. Vi klarade banorna utan större svårigheter och inser att det kanske inte är omöjligt att nå 90 poäng på riktig tävling.

Efter tävlingen åt jag lunch med Sofia på Restaurang Barken innan jag tog en sväng till Julita för att titta till stugan, till hundarnas stora lycka! Härligt att få busa på tomten och gå en rejäl runda i skogen igen!

Lämnade sedan trötta hundar hemma och åkte till Lena. Det blev en trevlig kväll med god taco och trevliga samtal. 

Idag har vi fokuserat på att hålla alla tassar i backen. Vi fick lite tips av Cattis i fredags så nu är det väl bara att träna på! 

Utställning!

Idag var vi i Motala på SGVK:s utställning. Eftersom båda hundarna går i öppen klass var jag tvungen att välja och den här gången var det Soya som skulle ställas ut.

Det började väl inte jättebra. Nu är bilden tagen när vi åkte hem så riktigt så här lerigt var det inte när vi kom! Utställningshund??? Med vita ben??? Ja, Smilla fick gå men Soya blev buren ut ur bilen tills det var lite torrare. 

Hur det än går så är ju Soya världens bästa. Det viktigaste för oss var att hon inte var låg och försiktig. Vi hoppades på ett Excellent (och det fick vi). Soya skötte sig jättebra i ringen. Glad, positiv och framåt. Vi fick höra av flera stycken som stod utanför ringen att hon skötte sig bra och att hon stod fint. 

Bra kritik, ett excellent och placerad som andra tik i öppen klassen. Riktigt nöjd! 

Vi hade också turen att träffa på Inga-Britts kusin och lilla Gucci.

När Siri fick sin valp Eliza kom valpen Gucci inflyttad till Inga-Britt. Siri fick ta hand om båda och de blev lite som syskon. När Soya var valp fick Gucci agera lekledare! Oj, vad de sprang och busade!

Jag fick också många (positiva) kommentarer om min viktnedgång. Det känns kul!

På vägen hem stannade vi till vid Lillsjön och gick en lerig runda i skogen! Ingen utställningshund nu längre!

 

Eftersom hundarna var lite trötta och jag behövde träna mitt knä åkte jag in till Friskis! Det blev två pass i dag, 50 minuter på gymmet och sedan ett flex-pass. Vad gör man inte för att kunna äta lite smörgåstårta på årsmötet imorgon....

Rallylydnadsträning!

Träffade Thina på förmiddagen för att träna lite rallylydnad! En klurig mästarklassbana som krävde mycket tänk. Undra vem det var som hade fixat ihop den banan????? (Typ jag). Lite körigt blir det ju när man väljer att ta med många av de skyltar som är svåra men också skyltar som kräver lite tänk och mycket förberedelser! (406, 309, 411, 214, 309, 116, 119, 206, 312, 206, 302, 401, 402, 203, 412, 204, 405 och 316)

Ja, vi var väl inte allra bäst idag och mycket kritik fick vi. Men också många tips och goda råd. Det handlar ju inte om att hundarna inte kan utan om att jag måste göra rätt. Tydlighet, beröm och peppning på rätt ställe, fokus, hålla käften ibland och bara prata när det behövs, lyfta och dämpa på rätt ställen och att kunna förbereda hundarna på rätt sätt . Ja, jag har nog lite att jobba på men jag är ändå rätt nöjd med vår insats. Men vissa saker handlade om hundarna idag och det funderar jag på. Varför var Smilla låg på höger sidan? Varför har hon så svårt för "stanna"-momenten med inkallning efteråt? Varför kunde inte Soya läggande under gång? Beror det på mitt kroppsspråk, tonfall, underlaget eller är det löpet som spökar? 

Nästa gång kanske vi ska bygga en "lätt" bana med skyltar som vi är bra (eller i alla fall bättre) på eller annars kan vi ju fortsätta att utmana och bli bra på alla skyltar!!!! Tack för idag, Thina!

Prioritering!

Jag har varken tid eller ork för att hinna allt. Alltså måste jag prioritera! Jobbet kommer alltid i första hand. Det går inte att välja bort. Men på fritiden kan jag välja. Då är hundarna prioritet 1. De kommer alltid i första hand. Promenader, träning och omvårdnad. När jag börjar sent väljer jag ofta att gå upp tidigt för att ha "vakentid" med hundarna.

Som nummer två kommer jag själv. Träning, både för att det är kul och för att jag måste, umgänge med nära och kära, som det blir lite för lite av och kulturella nöjen, som det blivit mer av.

Sedan kommer alla måsten som jag behöver göra för att "överleva" - handla, laga mat, betala räkningar, tömma sopor, tvätta, tanka bilen och diska. I sista hand kommer städning. Städa  badrum, dammsuga, tvätta golv, klippa gräsmattan eller tvätta bilen borde nog göras oftare men tiden och orken finns inte alltid. Önskar ofta att jag hade någon att dela hushåll med, eller i alla fall att dela sysslorna med. Kan känna en liten "avundsjuka" mot alla som har någon som hjälper till hemma!

Nu är det i alla fall gjort! Städningen är avklarad och det mår jag bra av. Nu behöver jag inte skämmas om det skulle ringa på dörren!

Löp på G

Misstänker att Soya ska börja löpa vilken dag som helst! Kissar ofta, slickar sig och är svullen. Det sköna är att hon än så länge inte har visat några tecken (förutom att hon vissa måltider äter sämre) på att påverkas av hormonerna. Förra löpet började hon två-tre veckor innan löp att reagera häftigt på ljud och rörelser. Hon hade väldigt svårt att fokusera på mig när någon annan (hund eller människa) var i närheten. Hon blev låg och hade inte alls samma energi som tidigare.

Det visar hon ingen tecken på just nu. Hon är glad och fylld av energi. Godisfixerad och har lite för bråttom på promenaden. Hon har en positiv attityd och är träningsvillig.  Hon reagerar inte speciellt på ljud eller rörelse. Nu hoppas vi att det fortsätter så!

Äntligen - rallyträning!

Äntligen blev det tid för ordentlig träning med hundarna. Vi mötte Thina på Bruksan för ett par timmars rallyträning med kritiska ögon, tips och idéer samt lite annat prat.

En mästarbana och en fortsättningsbana byggdes upp. Den sista för Röjja men också som bra uppvärmning för oss. Och idag levererade mina hundar. Visst blev det lite galet ibland men ofta beror det på mig och vissa saker måste man träna på för att kunna. Men jag är nöjd med fokus och attityd.

Började med Soya. Lite hoppig och på (handen) men ändå med och fokuserad. Missade lite på backa vid sidan så hon blev sned men det är bara att göra om och göra rätt. Bra fokus (och jobb av mig) i frestelsen. Hoppen fungerade. Däremot ville hon inte lägga sig på höger sida (?) och hade absolut ingen koll på konskick! Konskicket får jag ta på mig. Vi har inte tränat det på säkert en månad, har aldrig skickat på bana och knappt på så långt håll. När hon väl sett konen (efter många små rundor på plan) gjorde hon ett bra skick nästa gång. Fick lite (bra) kritiska ögon på att hon har fått brådis i sitt, lämna, kalla in-övningar och att hon strular lite och är sen vid sina sättanden. Dessutom har hon många tasslyft men det är jag medveten om och försöker träna. Stadgan behöver tränas massor!

Och så var det Smillas tur. Smillas som är världens bästa och mest samarbetsvilliga hund på träning (förutom vid frestelsen) men inte på tävling. Hon var så alert och fokuserad och gjorde riktigt bra rundor. Första mästarbana fick hon vittring på frestelsen några skyltar innan och blev lite ofokuserad. Tog då tag i henne för att bryta det beteendet och backade någon skylt innan vi körde vidare. Hon blev då lite tveksam ett par skyltar men sedan var hon riktigt bra och gjorde frestelsen utan problem! Så nöjd med hennes insats idag.

Tack Thina för bra träning!

Efter träningen tog vi en liten sväng i skogen innan vi (tillsammans med hela Norrköping) stannade vi Ica Maxi för att handla mat! 

Nu har jag trötta och nöjda hundar!

Rallytävling

Så var det dags för årets första rallytävling och dessutom debut i mästarklass för Soya. Det hade varit ganska struligt med anmälan till tävlingen. Linköping hade tävling på lördagen, Motala på söndagen. Jag valde Motala för där har vi varit tidigare och det har alltid varit trevligt. Tyvärr valde Motala att ställa in sin tävling eftersom de inte fick tag på domare. Pengarna kom tillbaka. Hur skulle jag göra nu. Domarna i Linköping kände jag till. Hade tävlat för båda tidigare och tyckt om deras upplägg. Dessutom är det lite närmare till Linköping. Alltså anmälde jag mig dit istället. Efter diskussioner på facebook lyckades Motala fixa fyra domare och öppnade upp sin tävling igen..... Ja, nu hade jag anmält till Linköping och jag hade varken råd eller ork att åka två dagar efter varandra. Nu blev det alldeles för många starter och istället för dubbeltävling blev det en tävling!

Banan var inte så svår men det var mycket höger handling och en frestelse. Och det här är första gången vi startar på höger sida. Smilla startade först och var riktigt alert när vi körde igång på lite för lite utrymme. Jo, man kunde köra ute men då var det skobyte när man kom in. När vi stod och väntade på vår tur började Smilla intressera sig för marken.... Första biten på banan var bedrövlig. Hon var helt ofokuserad och godisintresserad, men sedan släppte det. Men då blev hon lite övertaggad istället. Två fel övning, pga av en konstig ingång och ett läggande, och massa sned och bris gjorde att vi slutade på 50 poäng men hon var glad!

För Soya hade jag bara tanken att det skulle kännas bra på banan. Och det gjorde det. Det spelar ingen roll att hon vägrade hoppa hindret från båda håll (vi måste träna hopp i högerhandling) och att hon blev så försiktig efter frestelsen att hon inte kunde backa front (ett moment som vi precis lyckats få till). Hon var glad och vi var ett team. Tyvärr tyckte inte domaren det utan han drog av mängder av poäng. 34 poäng är inte så mycket att skryta med, men känslan är bra!

På vägen hem stannade vi till vid Lillsjön och halkade runt på femkilometers spåret. Tror att skogspromenader är mer vår grej!!!