Idag skulle jag åka till Söderköping för att träffa Thina och köra igenom lydnadsklass 1 med Soya. Att åka genom hela stan är väl ingen höjdare, speciellt inte vid 16.30-tiden. Det finns en del olika vägar att välja men jag brukar ta Ståthöga och Promenaden. Den vägen passar mig! Idag var halva stan avstängd pga av något misstänkt föremål under en bil. Vägen jag brukar åka gick inte att åka. Alltså fick jag välja en annan väg, vilket halva Norrköpings befolkning också var tvungna att göra. Jag valde att åka E4 till södra infarten och sedan Söderleden. Precis när jag svänger av E4:an meddelar de på radio att det är stopp vid södra infarten, ända ut till E4:an! Och det var det nästan. Det kröp fram. Från avfarten från E4:an fram till avfarten till Skarphagen tog det drygt 20 minuter....Det hade dessutom hänt en olycka på Söderleden meddelade radion, som tur var i motsatta körfältet. Måste ge en eloge till alla bilister för det var verkligen kugghjulsprincipen som gällde från alla håll!
Något försenat, lite trött, hungrig och ofokuserad med hundarna dåligt rastade var jag på plats. Det upplägget skulle jag definitivt undvika på tävling! Gjorde en minimal rastning och uppvärmning, vilket kan hända på tävling. Inga bra förutsättningar för att lyckas. Det var dessutom många störningar; gräsklippning på planen bredvid, skällande hundar, bilar som stannade, bildörrar som slog, motorcyklar och flygplan som lät i närheten, hundar som kom in på området, en tävlingsledare som var väldigt rörlig under omomenten och en plan som var tänkt att vara lite klurig.
Hur gick träningen då? Överlag kändes det bra och vi var verkligen ett team som gjorde vårt bästa. På fria följet tappade hon fokus vid flera tillfällen men det fanns bitar som kändes riktigt bra. Läggandet under gång fick vi beröm för! Apporteringen gjorde hon med bra fart trots att det var en främmande apportbock. Rutan fixade hon idag!!! Däremot hade vi en del dk på lägganden och uppsitt främst för att hon då fokuserade på annat som rörde sig i vår närhet. Konen som skulle rundas såg hon inte eftersom hon fokuserade på rutan som hon såg i ögonvrån. Efter en liten sväng där hon insåg att det var fel kom hon tillbaka till mig och på andra skicket gick det bra. Ja, jag vet! På tävling har man bara en chans. Men med tanke på vår uppladdning kändes det bra!
Tack Thina för många bra störningar och bra feedback!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar